Karl bortskänkes...

Karlar. Eller, karljäkel. Vad less jag blir.

Han mådde riktigt risigt igår, så för att vara snäll tog jag barnen och skötte allt som skulle göras medan han fick ligga och sova. Idag mådde han bättre. Mycket bättre.
Han steg upp, åkte iväg och handlade, åt två korvar som jag fixat, och en förpackning hallonsorbet. Eftersom han mådde så pass bra så han kunde åka på affären frågade jag om han inte kunde vara med barnen en stund. Nej, då mådde han sååå dåligt igen. Visst.
Klart att det är skönt att slippa ansvaret. Men jag ser ju att han mår mycket bättre. Och jag blir faktiskt trött också.

Så nu är han sur och tvär för att han måste vara med barnen. Det enda jag sade var att han kunde väl lägga sig på soffan istället för att ligga i sängen och ha uppsikt över barnen.
Då fick jag frågan "och vad ska du göra då? Sitta vid datorn?" Nej förlåt kära du för att jag vill ta igen mig lite efter att ha tagit hand om två magsjuka barn och det de efterlämnat på golv och madrasser...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0